Hej på er:)



Det börjar värkligen kännas som att jag måste gå vidare med vissa saker:(. Tex som att jag tror att Jennifer är min Bästa kompis när hon antagligen inte vill va det. För det gör ont i mig när hon säger vet ej när jag frågar om vi skall göra något? Om hon vill träffa mig, jag kömpar men hon står emot:/. Det kanske är så det är och måste bli men isåfall vill jag inte inse sanningen! Om det är sanningen varför säger hon inte det till mig då? Jag trodde hon var den som skulle säga sanningen! För om det är sanningen är det hon som gör den till värklighet! För det ialf inte min värkligehet! JAg var med i tidningen idag;). Tiljans bilder:P. JAg vill att telefonen skall ringa:) VAd skall ni göra i dag? Jag har inte några måsten. Så jag vill hitta på något med någon, tex med Jennifer men hon värkar ju inte villja vara med mig:(. Om det är så då har jag ingen som bor så nära!



<3